Spegeln ljuger
Jag tar av mig alla kläder och kollar mig själv i spegeln.
Jag låter tåren rinna över kinden.
Jag blundar, men när jag öppnar ögonen igen står jag där fortfarande.
Jag står där och kollar på mina kvinnliga former.
Jag trivs inte som kvinna, men skulle jag verkligen trivas som man?
Jag är mitt emellan, osäker och förvirrad.
Jag passar inte in någonstans.
Posted in Seriöst by Dizak Püschel with comments disabled.