Fanskap
Drömmar bleknar bakom låsta dörrar.
Skriken tystnar innanför dessa kalla väggar.
Ni sa att det skulle bli bättre här.
Ni sa att räddning var på väg.
Men det enda jag ser är en korridor av vilsna spöken.
Terapi är en illusion alla vill tro på.
Men det vi får är en kopp med kemisk lycka.
Posted in Poesi, Seriöst by Dizak Püschel with 6 403 comments.