Så mycket men så lite
Jag har så mycket att säga, men inget att prata om. Det händer så mycket just nu, men jag är så uttråkad ändå. En tom kanvas med oändliga idéer, men min kanvas förblir vit. Jag gråter i mitt huvud, men ögonen är torra. Jag vill prata och skratta med folket runt mig, men jag sätter mig ensam i hörnet och drar på mig min osynlighetsmantel.
Posted in Poesi, Ramble, Seriöst by Dizak Püschel with 17 comments.