Varför jag är inlagd

Kära bloggläsare, detta är varför jag är inlagd på rättspsyk.

Jag blev inlagd på BUP på sjukhuset i Umeå när jag var 17 år på grund av en psykisk sjukdom jag senare blev diagnostiserad med. Sjukdomen kallas DID (Dissosiativ Identitetsstörning) och betyder att man har en eller flera personer inom sig som trycker undan en själv för att kunna styra och kontrollera allt man gör. Oftast får man minnesluckor efter en sådan episod och man minns inte vad den här andra personen som tagit över gjort. Jag har trott att det varit normalt att tappa delar av sitt liv och inte minns hur man tog sig till det stället man står på. Jag tänkte att det inte var så farligt, att jag kunde leva med dom här problemen. Men när en av mina inre personer vid namn Isak gav sig på en älskad vän visste jag att jag måste göra mig av med alla som inte var mig själv, jag ville inte dela kropp med andra längre. Isak blev aggressivare och aggressivare, han skrek, hotade, tog mer plats och lämnade mig förvirrad och skärrad. De senaste två åren har jag kämpat mot Isak, och under tiden har en till person visat sig, en liten flicka på 6 år vid namn Alexandra. Hon har varit med om något slags trauma och är väldigt ledsen men nyfiken. ”Henne kan jag leva med” tänker jag eftersom hon inte gjort någon illa.

Så varför blev jag flyttad till rättspsyk strax efter jag fyllt 18? -Jag kunde inte kontrollera Isak, han hoppade på personal på allmänpsyk, han hotade och var stökig. Han fick mig att tro att det var jag som ville allt ont, han kontrollerade mina tankar och lekte att jag var hans lilla marionettdocka. Men jag ligger inte inne pga att jag gjort något olagligt, jag är inte kriminell och jag avtjänar inget slags straff utan jag är här under LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård).

Senaste tiden har jag arbetat hårt med att bli av med mina inre personer och demoner, självmordstankar och självskadebeteende. Jag har nästan ingenting att prata med psykologen om längre, om inte det betyder att man frisknar vet jag inte vad.

Om du orkat läsa hit så tack för visat intresse!


Posted in Seriöst by with 6 comments.

Comments

  • Frida skriver:

    Oj, detta var verkligen ingenting jag visste om, Kanske för att vi aldrig umgås eller pratar längre. Blev väldigt förvånad och det gör ont att läsa hur svårt det har blivit för dig, men det glädjer mig att du får hjälp på psykiatrin och jag hoppas verkligen det hjälper dig! Jag önskar dig allt gott och att det blir bättre med tiden.kämpa på, finns om det skulle behövas Kramar♡ /Frida från hörnefors

  • Stark är du skriver:

    Känner dig inte är bara en random fb vän lycka till i livet och kämpa på

  • fannie skriver:

    hej! Ibland tänker jag tillbaka på när vi var små och dansa och sjöng och hur kul vi hade, och allt var ganska så lätt när vi var 8 år. Hoppas verkligen du mår bättre snart. Kan inte ens föreställa mig hur tungt det måste vara att gå igenom. Kram!

  • Fanny (fr BL) skriver:

    härligt att du håller på att tillfriskna! Otroligt beundransvärt! kämpa vidare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>